En dag regnade det och snöade lite grann när vi kom hem efter skolan.  Jag min syrra och en kompis hörde nånting och ropade på mamma.  Hon trodde först att det var från tvn det lät men det var en liten vit katt som skrek utanför huset. Katten var hungrig och kall. Mamma sa att vi skulle ta hand om katten om den var kvar lite senare men katten försvann. Nästa dag såg vi att den var i grannarnas fönster. Mamma pratade med grannarna och tyckte att det var bra att dom hade tagit hand om katten. Dom sa att det egentligen var en annan granne som tagit in katten, men att hon inte kunde behålla den. Den grannen var borta i 2 dagar men då hon kom hem skulle vi säga att vi ville ha den vita katten. Då hon kom hem hade hon redan lovat att några andra skulle få den. Jag och syrran blev inte glade, vi ville ju verkligen ha en katt!! Mamma sa att vi kunde kolla runt lite efter någon annan. Hon kollade Blocket och läste en annons där det stod: Kattpojke 6 månader bortskänkes. Om ingen vill ha den innan måndag måste katten avlivas. Vi läste annonsen på fredagen och åkte direkt dit för att ”bara titta”. Eftersom det var Pontus som var den lilla kattpojken tvekade vi inte, han fick följa med oss hem direkt. Pontus hatar att åka bil och skrek hela vägen hem till oss. Det kändes verkligen hemskt. Nu har det gått 4 snart 5  år och vi har aldrig ångrat oss, för tänk vad som hade hänt om ingen ville ha han.